tisdag 28 december 2010

Less & irriterad

Vi har flyttat och det känns skitbra. Vi bor nu på 88kvm mitt i stan i Strängnäs. Så mycket som kan vara klart är klart - det rum vi ska använda som vårat sovrum målas nämligen om av hyresvärden men det kommer bli asbra när det är klart. Så ska vi bara köpa en 180 säng också så blir det strålande. Flytten gick bra - mycket bättre än jag trodde. Våra mammor, Nina, Per, Lukas, Stek och Linus hjälpte till och Mogge som vi bytte med hade också några kompisar som hjälpte till så själva flytten -att byta plats på ägodelarna- gick fort, sen var det ju bara det stora kvar, att ställa i ordning allt, eftersom allt stod intryckt i ett enda rum så vi inte skulle blanda ihop våra grejer med deras. Så på det stora hela gick det bra.

Däremot är det ju alltid något som ska överskugga allt om man nu skulle få känna sig ganska nöjd ett ögonblick. Jag var sjukskriven juldagen-annandagen och annandagen-igår för att jag hade feber och ont i halsen men en arbetskamrat lär ha sagt till alla att jag var sjukskriven för att hennes barn hade vinterkräksjukan. Tack som fan! Verkligen. Vad som hände var att jag på juldagsmorgonen när vi hade överlämning (ute på trappen för att jag inte hade varken tid eller lust med magsjuka) ifrågasatte hennes beslut att gå till jobbet när de var sjuka, och att jag inte visste om jag ens skulle vilja gå till jobbet när hon tar sig friheten att smitta alla. (till mig har 4 (fyra!) personer sagt att även hon var på jobbet när hon själv mådde illa dan före julafton vilket jag tycker är helt oförsvarbart.) Hon blev sur och sa att "det var ju längesen" (alltså inte ens 48 timmar innan) och att man inte fick vara sjukskriven bara för att ens barn var magsjuka. Sen gick hon in utan ett ord till, jag satte mig i bilen och åkte hem till Hölö. På julaftonskvällen hade vi varit ute och åkt pulka på jobbet och jag var inte speciellt pigg på morgonen efter efter att ha blivit mulad och frusit som fan på natten eftersom jag inte hade kläder för att vara ute vilket resulterade i att jag hade feber när jag kom hem. Jag skickade ett sms till henne där det stod exakt:

"du såg väckningslappen va? Ta ingenting personligt bara, det är bara det att jag har hört att det inte alls bara var barn som var sjuka osv. och jag har världens fobi för kräksjukan, dessutom måste vi flytta den 27e. Vi har inget val och jag får panikångest bara av tanken på kräksjukan nu"
Det var alltså menat så att hon inte skulle ta illa upp för att jag sa nåt.
Får tillbaka "tänker du jobba eller inte?"
Varpå jag svarar att "jag funderar på att sjukskriva mig för att jag inte känner mig bra efter pulkaåkningen, men att alla kommer tro att jag ljuger eftersom jag nojjade dagen innan och ens sa något till henne, men jag har hellre feber i alla fall" Hon skrev då att "Det är ju skillnad att jobba när man är sjuk på riktigt" och hon har ju rätt, jag mådde inte bra och eftersom jag hade klagat på henne kan jag ju inte själv gå till jobbet om jag själv inte mår bra, det blir ju lite dubbelmoral så jag sjukskrev mig. Och vaknade på kvällen med feber och jävligt ont i halsen.
Har varit hängig sen dess men vi var ju tvungna att flytta igår i alla fall.
Så på dagen igår får jag ett samtal från en högre chef som talar om att hon har hört att jag sjukskrivit mig för att en kollega är sjuk och att vi får se vilka åtgärder det blir för det och att hon nu måste beordra in mig eftersom de inte har någon annan. Jag sa som det var, att jag sjukskrev mig för att jag inte mådde bra, att jag fortfarande inte mådde helt hundra och att jag höll på att flytta och varit vaken sen 6 på morgonen. fick då frågan om jag arbetsvägrade?! Vad i helvete, vad vill hon att jag ska göra, leta upp sängen och sova i vilken av lägenheterna? Den vi flyttar in i, och den andra killen ut ur, eller den han flyttar in i och vi ut ur? Varpå hon svarar att hon får återkomma och om det händer igen så blablabla. Om VAD händer igen? Att jag konfronterar en arbetskamrat med mina åsikter eller att jag är sjuk?

Känns jävligt bra att hon bestämmer sig för att jag är dum i huvudet innan jag ens har sagt ett ord. SÅ sjukt jävla irriterad.


.

2 kommentarer: